Peak experience är i Abraham Maslows psykologi en term för ögonblick av hängivenhet, kosmisk upplevelse, intensiv lycka, ett extatiskt tillstånd, då man för ett ögonblick känner det som om den egna existensen sammanfaller med världens innersta struktur. Det är erfarenheter som präglas av en stark känsla av mening, klarhet och en upphöjd form av närvaro, där vardagliga bekymmer tillfälligt upphör och subjekt-objekt-uppdelningen upplevs upplöst eller radikalt försvagad. Maslow beskrev dem som kvalitativt annorlunda än både vanlig glädje och emotionellt välbefinnande – de utgör snarare en sorts medvetandets intensifiering, där perceptionen skärps och helhetsförståelsen fördjupas.

I Maslows teori förekommer peak experiences framför allt hos självförverkligade individer (self-actualizing persons), men Maslow framhåller samtidigt att de i varierande grad är möjliga för alla människor. Upplevelserna kännetecknas ofta av tidlöshet, en känsla av harmoni med omgivningen, samt en form av “värdeintuition” där grundläggande existentiella teman framträder med särskild tydlighet – såsom kärlek, sanning, rättvisa, skönhet eller enkelhet. Efteråt rapporterar individerna ofta en ökad känsla av integritet, autenticitet och riktning.

Maslow skiljer också mellan peak experiences och det han senare kallade plateau experiences: mer stabila, lågintensiva former av förhöjd närvaro som kan utvecklas genom mognad, kontemplativ praktik eller existentiell insikt. Peak experience är i denna distinktion snarare den plötsliga intensiteten, medan plateau experience anger den mer varaktiga omgestaltningen av perspektiv som ibland följer därpå.

Begreppet har fått en central position i humanistisk psykologi och transpersonell psykologi, där det används som referenspunkt för att förstå extraordinära medvetandetillstånd. Det har även kopplats till mystika traditioner, flow-teori (Csikszentmihalyi), existentialfenomenologi och senare teorier om ”altered states of consciousness”. Inom dessa ramar betraktas peak experience ibland som en resurs för personlig utveckling, kreativitet och moralisk orientering – men även som ett fenomen som behöver förstås kontextuellt, i relation till individens livssituation, psykologiska mognad och kulturella tolkningsramar.